DRY-TOP AB

Om Tätskikt - Spärrskikt

Först lite tätskiktslogik

  • I fall med golvrelaterade miljöproblem vet vi ännu inte vilket eller vilka ämnen från t.ex. förtvålningsskador eller spackel med organiskt innehåll som inte alla tolererar. Vi söker därför vissa ämnen som påvisar att en skada finns. 
  • Vet vi inte vilket eller vilka ämnen som ska spärras så vet vi inte heller vilka krav vi ska ställa på spärren.
  • Det borde då vara logiskt att välja något så tätt som möjligt, eller för att vara på den säkra sidan, helt tätt.

Flertalet s.k .spärrskikt / tätskikt / emissionsspärrar är ändå inte ens så täta som en normal pvc-matta.

 

Det här handlar om passiva tätskikst / spärrskikts förmåga att hindra emissioner / lukter från undergolvet att nå rumsluften.

Vi kommenterar s.k målade spärrskikt / tätskikt / emissionsspärrar. Vattenglas, silaner, akrylat, epoxi m.fl. Dom här materialen behandlas utförligt i Tekn. Doktor Anders Sjöbergs utredning "Egenskaper och funktion hos fukt och alkalispärrar på betong". Publikation P01:5. Chalmers Tekniska Högskola avd. för byggnadsmaterial. 

Vi kommenterar även polyetenfolier och passiva s.k. spaltbildande plastundergolv och adsorberande spärrskikt.

 

Ungefärlig täthet mot vattenånga för mattor och spärrskikt. (Vattenånga har valts, dels för att molekylen är liten, dels för att mätvärden finns för många mattor och en del spärrskikt)  

Golv, ungefärliga vattenånggenomgångsmotstånd uttryckt i s/m 

Linoleummatta 1,5 - 3 mm.                              300 000 - 800 000 s/m

PVC-matta 1,5 mm                                        1.500 000 - 3.000 000 s/m

PVC-matta 2 mm                                           2.000 000 - 4.000 000 s/m

Gummimatta 2,5 mm                                     3.000 000 - 4.500 000 s/m

Polyolefinmatta                                              5.000 000 - 20.000 000 s/m

OBS att den tätaste polyolefinmattan är ca 200 ggr. tätare än de i detta stycke visade s.k. spärrskikten. 

S.k. spärrskikt / tätskikt. Ungefärliga ånggenomgångsmotstånd i rekommenderade tjocklekar på betong och spackel.

Cementbaserade varianter t.ex. Penetron                                               < 100 000 s/m

Termoplaster, ex Creom                                                                        Ca. 100 000 - 200 000 s/m

Vattenglas, ex EverCreteSeal, Everseal Djupimpregnering                      < 100 000 s/m

Silanpreparat, ex. Florosil, Buffertspärr                                                       < 10 000 s/m

Funktionen för de här materialen, utom Creom, är att de tränger in och gelar i betongens övre porsystem vilket stänger för kappillär vattentransport. De bromsar alltså vatten i vätskeform från att nå ytan, eller sugas in från ytan. De bromsar därmed även ämnen som bärs av vatten, t.ex alkali. De är däremot mycket öppna för vattenångdiffusion och alla andra lågmolekylära emissioner och t.ex lukter.De här materialen har inget värde som spärrar för lågmolekylära emissioner. De är alla bara bråkdelar så täta som de mattor de läggs under.

 

Epoxibaserade spärrskikt. Några exempel-

Dexor Bond

EverSeal emissionsspärr, vattenglas belagt med epoxi.

Florosil TS

NM Fuktspärr FS 023

Uzin PE 460

En ur täthetssynpunkt bra epoxi har ca 100 000 s/m som ånggenomgångsmotstånd / 0,1 mm. material. Epoxi har ungefär samma täthet som en bra PVC i samma tjocklek. Sandning i ett skikt för att t.ex ge fäste för spackel minskar tätheten för lågmolekylära emissioner med upp till hälften i det skiktet.Det bör även nämnas att bisfenol A som är stor del av basen i kallhärdande epoxisystem är klassad som " särskilt farligt ämne" samt "hormonstörande i miljön" . Härdarna är till största delen frätande Aminer. (se Kemiska Hälsorisker AFS 2011:19 från Arbetsmljöverket och CLP-förordningen från EU) 

 

 Folier och spaltbildande passiva tätskikt av polyeten.    

Polyetenfolie 0,1 mm                                                                                                                ca 1.000 000 - 2.000 000 s/m

Polyetenfolie 0,2 mm                                                                                                                ca 2.000 000 - 4.000 000 s/m

Spaltbildande ( typ platon ) polyeten eller polypropen 0,5 - 1 mm                                           ca. 4.000 000 - 10.000 000 s/m

För dessa material kan tätheten variera kraftigt dels beroende på plasttyp dels på inblandning av, eller om det helt är producerat på, återvunnet material. Materialen är tillräckligt täta för att vara en effektiv fuktspärr under t.ex. parkett.  De är ändå väldigt långtifrån tillräckligt täta för att vara en absolut spärr för lågmolekylära emissioner.

 

Tvångsventilerade spaltbildande system.

Dessa är lika de sistnämnda i stycket ovan men ska tvångsventilera via tillkopplade fläktar. Finns i flera snarlika varianter. Alla har det gemensamt att man tar in luft från rummen genom slitsade socklar med filter i. Fläktsystem skapar undertryck och ska dra luften över golvet och skicka ut luften utanför byggnaden. Filterbyten måste skötas. Systemet ska ha ett heltäckande luftbytessystem utan områden med stillastående luft. 

Tänk även på på att alla spaltbildande material ger ett utrymme med bra bomiljö för småkryp. De förändrar ofta ljudbilden. De kräver även att passerande luft under är väl filtrerad. Annars bygger man lätt in blivande mögelmat på markplattor, eller att funktionen mer eller mindre upphör. Även vattenskador kan lösa ut mögelproblem vilket då innebä att hela övergolvet måste rivas och med tillkommande torktider. Fukttillskottet kan även orsaka större problem med spackel som har ett organiskt innehåll.

Adsorberande material.

C-trap

Består av ett kolskikt mella olika folieskikt som absorberarr SBS relaterade ämnen.  Det fungerar av naturliga skäl dåligt där fukthalten i underlaget bidrar med mer än C-trap  och överliggande golvmaterial släpper igenom. Ctrap har ett ånggenomgångsmotstånd som är ca. 200.000 s/m. Det blir upptaget av vatten och den adsorberande verkan för emissioner minskar kraftigt eller upphör. Se ovan ånggenomgångsmotstånd för olika golvmaterial m.m. På torra emissionsskador kan det säkert fungera bra. Men vid en vattenskada som inte klaras av golvmaterialet blir det inte bra. Det är ju även så att kolfilter så småningom behöver bytas ut när adsorptiondförmågan avtar. 

  

Hur tät behöver en emissionsspärr vara ?.     

Det är helt beroende av vad som ska spärras och hur skadligt ämnet är. Eftersom vi inte vet med säkerhet vad vissa av oss reagerar på så vet vi inte vilka krav vi ska ställa. Glasburkar, metallburkar eller aluminiumfolie är det som används för att stänga inne lukter och skadliga emissioner. Det beror på att dessa material är täta på en helt anna nivå än en plast.  Omvänt så långtidsförvaras alla produkter som är känsliga för omgivande miljö i glas och metall. Vem skulle  komma på idén att göra en konservburk av plast.  

Vårt eget material har vi  ingen möjlighet att sätta ett mätresultat på. Materialet är tätt på atomnivå mot syre och vatten. Det finns ingenstans angivet t.ex. ett vattenånggenomgångstal för en porfri metall. Den är helt enkelt tät. Skarven utförs antingen med en tät aluminiumtape som läggs över skarven där våderna lagts kant mot kant. Eller så görs en 50 mm överlappsskarv med ett lika brett butylband av hög kvalitet mellan våderna. Ingen kommer heller på idén att mäta t.ex. ånggenomgång  för 50 mm butyl. Även kantbandet vid lösläggning är av samma material.

För att spärra lågmolekylära emissioner finns inget säkrare material än en porfri metallfolie som skyddats mot korrosion, kantförslutits och skarvats tätt.

DRY-TOP AB

Owe Blick